English
Utnyttja biomassans kemiska egenskaper för att skapa en fossilfri järnråvara.
PressreleaseFerroSilva är ett projekt som har sitt ursprung på "Avdelningen Processer vid Institutionen för Materialvetenskap", på Kungliga Tekniska Högskolan –KTH i Stockholm. Våren 2020 vann FerroSilva KTH Innovations–pris för bästa förslag för att sänka utsläppen av växthusgaser och våren 2021 beslutade Statens Energimyndighet, STEM, att delfinansiera en genomförbarhetsstudie som löper till hösten 2022.
I projektkonsortiet finns företrädare för stålindustrin, skogsindustrin, jordbruket samt KTH och Chalmers som forskningsutförare. FerroSilva leds av MMM Management Advice AB och Kobolde & Partners AB.
Europa satsar stora resurser på att ställa om samhället till minskade utsläpp av växthusgaser.
Biomassa med mycket låg klimatpåverkan, har sitt ursprung i skogs– och jordbruket och kan användas för produktion av biogas, biobränslen, värme och el.
Biogas och biobränslen har generellt sett ett högre förädlingsvärde än värme och el och kan därför erbjuda högre avkastning för skogs- och lantbruk, och dessutom få större mängder biomassa att bli lönsam att utnyttja.
Biogas i form av syntetgas eller "syngas", som huvudsakligen är en blandning av kolmonoxid och vätgas, har samma sammansättning och kemiska egenskaper som den reformerade (fossila) naturgas som används vid dagens produktion av järnsvamp i schaktugnar.
När nu allt fler företag för att minska sina stora utsläpp av koldioxid släcker ned sina masugnar och övergår till skrotbaserad stålframställning är risken överhängande att det uppstår brist på skrot av hög kvalitet.
För Bergslagens olika specialstålverk är detta ett allvarligt hot, vilket skulle kunna avvärjas med lokalt producerad järnsvamp, skräddarsydd för verkens behov av högkvalitativa råvaror.
Med ökande kostnader för utsläpp av koldioxid kommer marknaden för lagring av koldioxid i berggrunden troligen att öka. FerroSilva syftar till att ge en stor punktkälla av biogen koldioxid "CCS Ready" vilket ger en möjlighet att skapa en kolsänka. Denna möjlighet för producenter av bio-råvara och stålföretag gemensamt har belysts i ett forskningsarbete utfört vid Delft Tekniska Universitet.
Läs artikeln här
Tillverkning av järnsvamp i schaktugn med fossil naturgas är känd teknik och finns redan i en mängd utföranden och för olika produktionsvolymer. Utvecklingen av processer för syngas från biomassa har varit intensiv och idag finns ett flertal olika alternativa tillvägagångssätt. Dessa måste emellertid verifieras. Det måste även integrationen av reduktion av järnmalm och framställning av syngas, såväl som frågor kring t ex lokalisering, volymer, råvaruförsörjning, och logistik. Samma gäller försörjning av järnmalm som ger järnsvamp av för specialstålindustrin lämplig kvalitet.
Produktion av fossilfri järnsvamp med vätgas utvecklas för närvarande av ett flertal företag. I Sverige sker detta inom det kända Hybrit-projektet. Produktion av fossilfri vätgas är lämplig i regioner som har tillgång till stora mängder fossilfri el till mycket låga priser.
FerroSilva lämpar sig för regioner med god tillgång av biomassa och har inte samma beroende av infrastruktur för produktion och distribution av el.
I den nya råvarusituation som kommer att råda när Europas masugnar avvecklas behöver den världsledande svenska specialstålindustrin, vilken är skrotbaserad, och har låga utsläpp av koldioxid, säkra tillgången på järnråvara av god kvalitet. Likaså bör tillgången på biomassa från skog och jordbruk användas på det sätt som ger högst avkastning. Därmed kommer man att bidra till att stärka Sveriges handelsbalans.
