Första installationen om 50 000 årston kommer byggas i Hofors med planerad start 2026.

FerroSilvas affärsidé bygger på att använda restprodukter från skogsindustrin som förgasas till en biogen syngas för att reducera högvärdig järnmalmspellets till järnsvamp, så kallad DRI. Den koldioxid som bildas samlas in och skall säljas vidare för att bli produkter eller bränslen som annars skulle kräva fossil råvara. På det sättet skapar FerroSilva en så kallad kolsänka.

Det finns tre gas-alternativ för att reducera malm till DRI nämligen: 1) reformerad naturgas, 2) vätgas och 3) biogen syngas. Den reformerade naturgasen och biogena syngasen har samma sammansättning och uppför sig identiskt i ett reduktionsschakt. Tas koldioxiden om hand i naturgasfallet får den nära noll utsläpp likt vätgasalternativet, medan om biogen koldioxid tas om hand så får man en kolsänka. Den kostnadsberäkning med varierande energipriser som gjordes i genomförbarhetsstudien i FerroSilva-projektet visar att FerroSilva-processen är konkurrenskraftig mot andra gasalternativ vid medelhögt naturgaspris och normalt elpris.

En livscykelanalys för processen enligt ISO 14044 visar att den potentiella kolsänkan är 845 kg koldioxid per ton stål från DRI. Även andra påverkansfaktorer studerades i LCA:n och resultaten är publicerade.

FerroSilva-processen bygger på etablerad industriell teknik för förgasning av biomassa och reduktion av pellets i ett reduktionsschakt av samma typ som används för reformerad naturgas i stora delar av världen. För ett ton DRI behövs 3 500 kWh biomassa (ungefär 1,4 ton) och 300 kWh el. Som jämförelse kan nämnas att produktion av DRI från vätgas kräver 3 600 kWh el med dagens elektrolysörteknologi.

Öppenhet är viktigt för teknisk utveckling och i FerroSilva har vi valt att arbeta med världsledande forskare vid KTH och Chalmers och disputerad post-doc personal. Resultaten från dessa forskningsinsatser är publicerade i peer-reviewed journaler och länkar finns här.