1 Vilka är fördelarna med er process för att framställa fossilfri järnsvamp?  

• Vår process har ett lägre koldioxidavtryck, en lägre produktionskostnad och är mer energisnål än konkurrerande metoder. Både i jämförelse med traditionell framställning och nya processer som baseras på vätgas som framställs genom elektrolys av vatten. Vår tillverkningsprocess har omkring 90 procent lägre behov av el än vätgasbaserade tillverkningsprocesser per producerat ton järnsvamp.
• Den innovativa FerroSilva-processen ger dessutom möjlighet att skapa kolsänkor, negativa utsläpp av koldioxid, vilket gör den unik.

2 Vad är skillnaden mellan er process och konkurrerande metoder? 

• Det finns flera viktiga skillnader. Vi använder biomassa som t.ex. rester från skogsbruk, biogent kol, för att tillverka syntesgas som består av kolmonoxid och vätgas. Gasen och järnpellets går igenom en så kallad direktreducerande reaktor. Slutresultatet av processen är fossilfri järnsvamp och flytande koldioxid. Den flytande biogena koldioxiden kan användas i andra industriprocesser och ersätta fossila källor. 
•  Tidigt under processen skapas också det som kallas för biogent BTX (bensen, toluen och xylen) som kan användas för att ersätta flera fossilbaserade råvaror inom kemisektorn. Exempelvis metanol som i dag kommer från fossilbaserade källor.

3 Vad är problemet med att tillverka järnsvamp enligt konkurrerande metoder, exempelvis genom att använda fossilfri vätgas som har annat ursprung än från
skogsbruk?

• Det kommer att finnas en marknad för all järnsvamp som är tillverkad på koldioxidsnåla sätt. Alla innovativa tillverkningsprocesser som minskar utsläppen är välkomna.
• Utmaningen med att använda konkurrerande metoder som har fossilfri vätgas från elektrolys som insatsvara är att det krävs mycket stora mängder el att för tillverka gasen.

4 Ni vill använda rester från bl.a. skogsbruket som er insatsvara. Hur ska ni säkra tillgången till denna vara?  

• FerroSilva kommer att i första hand använda avverkningsrester, toppar och grenar (GROT), men kan även använda massaved och restprodukter från sågverk (råflis, torrflis och sågspån). Det finns en fungerande marknad för dessa produkter. När det gäller GROT finns det fortfarande områden där det inte tas ut, utan förmultnar i skogen.

5 Priset för skogsråvara, likt andra råvaror, tenderar att gå upp och ned med konjunkturen. De senaste åren har det varit dramatiska svängningar i priserna på trävaror. Påverkar detta er verksamhet och ekonomiska kalkyler?

• Priset på trävaror påverkar vår verksamhet och kalkyler. Priset på GROT och massaved har stigit kraftigt de senaste åren och det har vi tagit hänsyn till i vår kalkyl.
• I vår process konsumeras mycket liten del av den kolbaserade råvara som insamlas och processen fungerar därför istället som en källa till biogena råvaror för andra industrier. Ju mer efterfrågan och därmed varor pris för detta ökar desto större industrilogik för FerroSilva.
• Verksamheten påverkas därmed i mycket lite utsträckning då vår insatsvara bl.a. är GROT. Vi varken köper eller producerar förädlade varor från trä, och är därför inte exponerade mot efterfrågan på förädlade varor från trä.

6 Att överblivna träd och grenar från skogsbruket blir liggandes i naturen främjar den biologiska mångfalden. Innebär er process att ni skadar den biologiska mångfalden?  

• Det finns tydliga regler i Skogsvårdslagen för var och hur man kan ta ut GROT. Dessa regler ska naturligtvis följas.
• Den innovativa FerroSilva-processen innebär också möjligheten att skapa en kolsänka, negativa utsläpp, vilket bidrar till att minska de globala utsläppen. Uppvärmningen är en bidragande orsak till skada på den biologiska mångfalden i Sverige och globalt när varmare klimat ger förutsättningar för spridning av invasiva arter och skadedjur.

7 Beroende på hur skogsbruk sker kan det påverka allt mellan biologisk mångfald, vattenkvalitet, näringsläckage till förekomst av skadedjur. Hur säkerställer ni att era leverantörer bedriver ett skonsamt skogsbruk?

• Vi kräver att våra leverantörer är certifierade enligt PFSC eller EFC, två globala certifieringssystem för hållbart skogsbruk.

8 Finns det tillräckligt med överbliven biomassa för en expansion av er verksamhet? 

• Ja, det finns mer än tillräckligt. Bara i Sverige förmultnar, enbart från outnyttjade kapade toppar och grenar i skogen, biomassa som biomassa som avger koldioxid motsvarande 55 TWh el per år om den hade använts för elproduktion. Det motsvarar mer än en tredjedel av all el som förbrukas i Sverige per år. Vår första fabrik kommer att använda ca 0.19 TWh biomassa per år, motsvarande 75 000 ton. Vidare finns gloablt sett god tillgång till biomassa, t.ex. i Nord- och Sydamerika samt Sydostasien. 

9 Vad krävs för att ni ska få er första fabrik på plats till år 2029? 

• Vår tillverkningsprocess har stort potential men är ännu kommersiellt oprövad. För att minska den kommersiella risken spelar staten en viktig roll under en första fas genom att delfinansiera innovativa nya produkter och tjänster. Därför har vi sökt om medel genom Industriklivet. Vi har också sökt medel från EU:s innovationsfond. Inom ett år från att vår fabrik är på plats är vår bedömning att verka på helt kommersiella grunder.

10 Var ska ni bygga er fabrik?  

• Vår första fabrik planeras att byggas i Finland eller Sverige. Etableringen sker närhet till tänkbara kunder där relevant infrastruktur finns på plats. Vid full kapacitet kommer vi att tillverka 50 000 ton järnsvamp och 50 000 ton flytande koldioxid.  

11 Kommer ni att bygga fler fabriker? 

• Marknaden för fossilfri järnsvamp växer snabbt. För att kunna möta bara en mindre del av detta behov kommer mer produktionskapacitet behöva komma på plats. I dagsläget är vårt fokus på att starta vår första fabrik, men vi vi planerar för ytterligare 4 stycken etableringar.

12 Vem äger FerroSilva

• FerroSilva ägs av ett mindre antal privatpersoner som i olika former bidrar till företagets utveckling, i huvudsak FerroSilva teamet.

13 Betyder eller står ert namn, FerroSilva, för något?

• Båda delarna av vårt namn kommer från latin. Ferro eller Ferrum betyder järn och Silva betyder skog. Tillsammans sammanfattar det vad vi gör: järn från skogsrester.en snabbt växande marknads.  

14 Är er tillverkningsprocess hemlig?  

• Vår process är inte patenterad men delar av vår tillverkningsprocess är en affärshemlighet. Vår affärsidé bygger framför allt på att vi är först i världen med att ha kommersialiserat detta sätt att tillverka fossilfri järnsvamp. Genom att vara först på marknaden finns goda förutsättningar för oss erbjuda en konkurrenskraftig produkt på en snabbt växande marknad.  

15 Om fördelarna är så stora, varför har ingen annan tillverkat fossilfri järnsvamp på detta sätt innan er? 

• Efterfrågan på fossilfri järnsvamp ökar år för år. Med en växande marknad blir det ekonomiskt möjligt att investera i nya koldioxidsnåla tillverkningsmetoder. Vår tillverkning bygger på flera etablerade och välkända kemiska processer vilket gör att det finns låg teknisk risk. Det innebär däremot inte att de är enkla att koppla samman i en sammanhängande produktionsprocess.  

16 Hur stor är marknaden för fossilfri järnsvamp? 

• Globalt produceras cirka idag 150 miljoner ton järnsvamp (DRI) per år. På sikt kommer även traditionell produktion, som i dag sker på väldigt utsläppsintensiva sätt, att behöva gå över till mer koldioxidsnåla metoder vilket borgar för en växande marknad för DRI.
• Vid full tillverkning i våra två första fabriker om cirka 500 000 ton skulle vi kunna möta 0,3 procent av den snabbt växande marknadens behov. Vi ser därför stora tillväxtmöjligheter.

17 En restprodukt från er tillverkning är flytande koldioxid. Varför skulle andra vilja köpa koldioxid som bidrar till klimatförändringar?

• Koldioxid som lagras innebär att utsläpp minskar. Tack vare EU:s system för utsläppshandel (EU ETS) finns en prissättning på utsläpp. Ju mer ett företag släpper ut desto mer får de betala genom att köpa utsläppsrätter. Att ersätta fossila utsläpp av koldioxid har därför ett direkt ekonomiskt värde. Dessutom finns det en växande betydelse av att nyttja biogen koldioxid i många industriella processer. Särskilt viktigt blir detta när konsumenter efterfrågar fossilfria produkter.
• Slutligen finns en framväxande marknad av elektrobränslen som har särskilt betydelse i kombination med överskottsenergi primärt från vindkraft. Sådana bränslen är relevanta om de baseras på biogena och cirkulära råvaror.
• Möjligheten finns också för företag att minska sina klimatavtryck genom att köpa koldioxid och lagra den permanent i berggrunden. Eftersom priset på utsläppsrätter ökar växer de ekonomiska drivkrafterna att köpa koldioxid och lagra den. Sådan koldioxid räknas som ”icke utsläppt” inom utsläppshandelssystemet.

18 Era konkurrenter är företag med hundratals eller tusentals anställda. Hur ska FerroSilva som är mycket mindre konkurrera mot dessa?

• Vi har en mer konkurrenskraftig produkt. Detta gäller såväl produktionskostnad, som klimatpåverkan, samt att produkten är uppkolad för effektivare ståltillverkning. Därtill levererar vi biogena produkter för industrier som behöver dessa.
• FerroSilva är ett ungt företag men vi planerar att växa snabbt för att kunna möta den stora efterfrågan som finns på järnsvamp. FerroSilva har också nära och viktiga samarbeten med flera företag och partners som bidrar till och underlättar vår expansion.

19 Finns det några risker att er process för tillverkning inte fungerar när ni skalar upp den i en första fabrik?

• Nej, vi bedömer inte att det finns en risk att tillverkningen inte fungerar i större skala. Den enda möjliga risk vi kan se är att inkörning och kalibrering av tillverkningen tar mer tid än vad vi räknar med i dag. De flesta industriella
  tillverkningsprocesser behöver genomgå en ”inkörningsperiod”. Vi bedömer dock att vår tidsplan, med en första fabrik på plats år 2029 som mycket realistisk.

20 Är FerroSilva beroende av offentlig finansiering eller är företaget kommersiellt?   

• Den förstudie som ligger till grund för FerroSilvas tillverkningsprocess är finansierad av Energimyndigheten, Sveaskog, Lantmännen, Ovako, Uddeholm och Alleima samt KTH, Chalmers, M3advice och Kobolde.
• För att bygga vår första fabrik förlitar vi oss på en kombination av privat och offentlig finansiering. Vi gör bedömningen att vi inom ett år från att fabriken är uppförd kan stå stadigt på helt kommersiell grund.

21 Är FerroSilva noterat på börsen?

• Vi är inte ett noterat bolag.

22 Kan vem som helst investera i FerroSilva? 

• Inte just nu. I dagsläget söker vi framför allt investeringar från institutionella investerare.

23 Planerar ni att bli ett noterat bolag? 

• I dag finns inga sådana planer.